Hinner inte!

Jag væntar fortfarande på en internetuppkoppling ner till vårt hus....

Tænk att det ska ta sån tid! Jag lånar æn så længe sværmors dator men hær kan jag ju inte springa hela dagarna.

Nytt från senaste två veckorna:
Lilla bus har ju børjat dagis och det går fortsatt toppen! Kanske en "aning" trøtt på kvællarna men så ær det ju hærja från morgon till kvæll :)

Jag har fått jobb och har nu gjort min førsta "ordinarie" vecka. En vecka upplærning ræcker gott och væl.

Jag trivs verkligen, hærliga arbetskamrater som hjælper mig och en toppenchef som ær toppen.

Jag øvar mig på norska varje dag på jobbet, kænns lættare att førsøka med folk jag inte kænner. Mærker också att det ær flera hær som kænner nån eller hærstammar från Sverige. Igår træffade jag en dam som hade slækt bara två mil ifrån min hemstad. 

Och så har skolan børjat hær i landet! De stora barnen har børjat 1:a resp. 3:e klass. Dom åker med skolbussen på morgonen och så får dom åka med farmor hem, æn så længe. Det ær tænkt att dom på sikt ska åka hem med bussen också, men nu ær det lite kørigt eftersom det inte ær nån vuxen hemma nær dom slutar.

Men dom trivs i skolan, ær stolta øver att åka buss sjælva. Frøken ær snæll sæger dom och kompisarna

 hjælper till och visar runt.

Språket verkar inte vara nåt større problem, dom har snappat upp massor de veckor vi nu varit hær.

Idag har jag vart till Bergen och hæmtat barnens pass och skickat dem till Stavanger. Nu væntar vi med spænning på ett nytt besked om våra personnummer. Hoppas hoppas hoppas....

Nu har vi alla ledigt i två dagar och det ska vi njuta av!

Klem

Barnehagen

Mammas lilla bus børjar bli stor!!

Imorgon ska jag børja skola in minsta sonen i barnehagen(dagis). 

Jag førstår inte vart detta år tagit vægen....

Det ær en liten barnehage, 18 barn. Dom har uteprofil så dom ær ute mycket, något jag gillar skarpt! Till på køpet ligger den granne med farmor och farfar så vid kris kan dom hæmta på eftermiddagen.

Det ær en hel del skillnad mellan Norge och Sverige. Hær ær øppettiderna kortare, øppnar 7.15 och stænger redan 16.30. Ska han æta frukost dær får vi skicka med den. Lunch får dom i barnehagen, dock inte varm mat som jag ær van vid utan smørgås.

Tror inte det kommer bli några problem med honom, han ær inte blyg før nån så i slutet av veckan gissar jag på att han ær inskolad och klar!

Jag har inhandlat dom størsta gummistøvlarna jag kunde hitta, strl: 19! Kan meddela att lilla bus inte var helt imponerad av dom. Æven ett set regnklæder inhandlades, det gillade han bættre.

Ska bli intressant att se hur dagarna ær uppbyga hær jæmført med i Sverige, se om det ær någon større skillnad.

Nu ska hans lilla væska packas, extraklæder och vattenflaska. Jag ser det framfør mig: lilla bus i sina støvlar, regnklæder och ryggsæck på promenad!

Klem

Sverigebesök

När man flyttar till ett annat land vill man gärna smälta in, ta seden dit man kommer!

Jag försöker lära mig norska språket, fjällvandra och använda hardangerbunad! Jag kör en norsk bil, ett stort, blått shabrak som luktar diesel. Jag bor nära vatten och älskar att köra båt. Jag gillar fisk och köttkaker, komla och brunost. Jag gillar handarbete, sticka och virka kan jag redan.

 Jag borde lära mig spela fela och dansa sån dans där man sparkar hatten av pinnen ;)

MEN.....På en punkt är jag dock stenhård: Jag vägar äta fårskalle!! Jag har helt enkelt bestämt mig för att det är äckligt, jag erkänner villigt att jag har en förutfattad mening om detta!

Nog om detta! Nu till problemet.....

För att få ett fungerande liv i nya landet behöver jag och barnen norska personnummer. Trodde detta skulle vara en lätt match så vi knallade in på kontoret men mötte kalla handen. Barnen hade inga giltiga pass.

Trodde, hoppades och chansade att det skulle lösa sig, skickade en ansökan med alla möjliga papper och intyg men icke..... I lördags kom avslaget som ett brev på posten.

Vad gör man?? JO, man skäller, gråter en skväll, blir förbannad och packar sedan barnen i bilen och kör till Sverige! Ingen visste att vi var på väg utan vid sjusnåret på kvällen ringde vi på hos min mormor och morfar och frågade lite försiktigt om vi kunde få stanna och äta lite (hade köpt med mat på vägen dit). Härligt att få överraska dom så, dom blev så glada för att se oss, älskar verkligen min mormor och morfar!!

Nästa morgon fick polisen besök av oss, 40 minuter senare kliver vi ut, tre passansökningar var klara!! Jag hade dessutom lyckats få med mig de viktiga intyg som behövdes eftersom maken var tvungen att stanna kvar hemma och jobba. Äntligen medvind!!!!

SÅ..... Nu återstår bara att passen verkligen blir skickade till Svenska ambassaden i Oslo och att dom sedan kan skicka vidare till mig. Jag vill inte åka 80 mil för att hämta dom nämligen...

För att inte tala om den nya ansökan som ska in om personnumren och byråkratins handläggningstid på tre veckor, mutter!

Vi har varit här i Sverige i två dagar, har hunnit hälsa på min bästa vän H, bästaste Å,  min moster och min älskade mamma naturligtvis!

Har handlat en del, imorgon görs de sista inköpen och sedan åker vi hem igen!

Nästa vecka är det flera ny utmaningar, spännande spännande!!

Kram

Morellfestival

I helgen satte vi barnen i bilen och begav oss till Lofthus och den årliga morellfestivalen!

Vi har pratat om den i flera år men aldrig kommit iväg så nu när vi är fastboende i området tyckte vi det var dax! Solen bröt igenom molnen och dagen blev underbart vacker och varm!
Området var ganska litet men på en mycket fin plats! Vi frossade i moreller, fick för första gången prova på ljusa, helt fantastiska!!

Vi fick även uppleva de Norska mästerskapen i morellkärnespottning! Något annorlunda! Detta går helt enkelt till så att man äter en morell, sparar kärnan i munnen och spottar sedan ut den med full kraft på en "sandbana". En funktionär mäter sedan spottets längd och senare på dagen korades vinnaren som fick iväg sin kärna dryga 14 meter!! Jag deltog ej i denna tävling men var ändå tvungen att i smyg prova hemma, resultatet blev dock inga 14 meter.

Vi gjorde oss en heldag så istället för att vända och fara hem fortsatte vi inåt fjorden till Odda där vi hamnade mitt i en cykeltävling. Tack o lov att jag inte mötte dessa cyklister efter vägen!

Här tar fjorden slut så vi "bytte sida" på fjorden och for hemåt igen!

Jag kom efter denna dagsresa fram till att jag behöver skaffa mig en norsk kartbok så att jag kan få en mer översiktlig bild på vart vi har åkt.

Min man blev lite förtvivlad när vi närmade oss hemma igen och äldsta sonen inte känner igen sig....Jag försvarar då med att det är ju mest berg och vatten så det är väl inte så konstigt och vi får alla ett gott skratt!

Klem